1 - 0

I en jämn och intensiv uppgörelse hade Viljorna tyvärr marginalerna emot sig och föll återigen snöpligt på ett litet individuellt misstag som dessvärre kostar så oförtjänt mycket.

Vi gör på det stora hela en bra första halvlek. Grabbarna vinner många närkamper och känslan i paus är riktigt bra. Ett oavgjort resultat skulle tala för oss ju längre matchen lider då de orangeklädda hemmalaget aldrig nöjer sig med ett kryss hemma.

I inledningen av andra är vi dock lite trögstartade och kanske inte hundraprocentigt påkopplade då vi missar en rensning från första ytan i samband med en hörna. Bollen går, via ribban, och sedan försmädligt in i det egna målet. Olyckligt minst sagt! Vi samlar efterhand dock ihop oss och tar över initiativet mer och mer allteftersom. Det skapas en hel del embryon, men kemin och timingen finns inte där för att det ska lossna riktigt i det avgörande lägena. Ytterhogdal har ju också ett rutinerat lag som effektivt maskar bort en hel del tid och spelet blir ryckigt. Tyvärr lyckas vi inte dyrka upp dem denna gång.

Sammanfattningsvis en hedersam förlust som man inte behöver fler av. Återigen en typisk 0-0 match som vi förlorar. Det handlar om att våga och tro lite mer på det vi gör just nu så kommer det snart att lossna. Mycket sitter nog mentalt för rent spelmässigt ser det helt okej ut och matchen idag är ändå ett klart fall framåt jämfört med matchen mot Hudiksvall. Viktigt också att visa karaktär gentemot varandra. Vi ska inte vika ner oss och känna efter mer än nödvändigt. Vill man bli något som fotbollsspelare så är det just i lite pressade lägen som man ska vara som bäst, inte när allting flyter perfekt. Det är också vad klubbar högre upp i systemet tittar på när man ska till att värva nytt. Mittbacksparet Ziad och Calle må vara det yngsta jämfört med våra konkurrenter, men de håller verkligen toppklass i serien och förtjänar bägge stort plus för lugnet och modet idag. Ludvig Kallin kommer in och gör en storstilad insats på mitten innan krampkänningen tog överhanden. Framåt behöver vi, som sagt, kugga i lite bättre och där lider vi av att matchandet är såpass tätt att det kan vara svårt att hinna nöta in saker och ting mellan kamperna. Så länge vi hela tiden utvecklas så finns det dock ingen anledning till oro. 

Ny match på tisdag igen då Täfteå gästar Skyttis. Första hemmamatchen i serien är det också efter tre raka bortamatcher. Med andra ord dags att visa att vårt hem är vår borg! På återseende.

Erik Johansson