1 - 2

Tyvärr blir det Boden som roffar åt sig samtliga poängen i den jämna matchen på Skyttis denna lördagseftermiddag. Det hade nog kunnat gå lite hursomhelst, men vi var återigen lite för uddlösa framåt för att kunna rubba de mer erfarna och meriterade gästerna när de väl får ledningen i matchen.

Vi inleder helt okej de första minuterna och har ett par fina anfall, men några felpass och lite stressade beslut ger Bodensarna energi och de lyckas, med sin tyngd, skapa en del på sina fasta situationer samt när man hittar in till sin kraftfulla ladugårdsdörr på topp. Det blir då tydligt att vi, föga förvånande med tre 00-talister i backlinjen, väger lite lätt i de närkamperna. Men Melker gör på nytt en grym insats längst bak och vi förmår stå emot Bodens dominans i mitten på halvleken. När sedan 17-åriga Elias Cederblad visar vilken kvalité han besitter då han urtjusigt vänder bort sin försvarare och knorrar in ledningsmålet, sitter vi hastigt och lustigt i förarsätet efter 36 minuter. Dessvärre lyckas grabbarna inte behålla initiativet utan norrbottningarna tillåts kvittera blott två minuter senare. Vi är alldeles för passiva och låter målskytten bomba in ett ballonginlägg på volley från halvcirkeln, snyggt förvisso, men lite uppoffrande försvarsspel hade nog kunnat förhindra det hela. Oavgjort således när halvtidsvisslan ljuder.

En okej första halva ändå och ett klart fall framåt jämfört med senast mot IFK Umeå. Boden är bra och det måste man respektera. Det är det myckna slarvandet i passningsspelet vi behöver få bukt med. De ska få jobba för sina målchanser inte få dem, mer eller mindre, till skänks. Det handlar naturligtvis om att hjälpa varandra också, erbjuda alternativ och ta för sig på planen i största allmänhet. Men också att hitta ytorna på kanterna som vi pratat om inför.

Det känns verkligen att matchen står och väger i början av andra. Det böljar lite fram och tillbaka. Vi gör några byten då vi sätter in Isaks studiekompis Franc Gamiz Quer i backlinjen och Niklas Palm på mitten vilket ger energi. När det precis känns som vi tagit över matchen och börjat skapa ett par farligheter efter dryga timmen, så kommer det blytunga målet för gästerna istället. Deras kille får med sig en långboll mellan våra försvarare när vi sover lite i markeringsspelet. Inte mycket för Melker i målet att göra dessvärre. Det grönklädda bortalaget får självfallet energi av sitt mål och lägger den på att bara försvara sig resten av matchen. Det känns att den senaste matchen sitter på näthinnan och vi tror inte riktigt på oss själva i kvitteringsjakten. Den där verkliga desperationen saknas i takt med att tröttheten kommer. Vi chansar och slänger in Alexander Callsen på topp med cirka tio kvar, men Boden försvarar sig förtjänstfullt med elva man och de där riktigt heta chanserna lyser med sin frånvaro mot slutet även om vi såklart verkligen försöker. 

Summa summarum trots allt betydligt bättre än senast. Man ska komma ihåg att vi saknar ett antal spelare och att det till hälften är en ny backlinje vi ställer på benen. Boden har ett lag med en helt annan åldersstruktur än vi. Beslutsfattandet, tyngden och erfarenheten fäller avgörandet idag även om det i slutändan verkligen handlar om små marginaler i viktiga lägen. Vi får samtliga se detta som läropengar för framtiden, rannsaka oss själva och fundera kring vad som kunde gjorts bättre och ställa in siktet mot Piteå nästa helg istället. Som redan nämnts så gör sista utpost Melker Uppenberg ånyo en helgjuten insats och ska honoreras för det, Isak Sedin är skönt nog tillbaka, Jonathan Powell gör en gedigen insats på en för honom lite ovan position och nämnda spanska nyförvärvet visar klass och kommer bli en tillgång framöver.

Som redan nämnts så väntar alltså ny toppmatch nästa helg då vi styr kosan mot Piteå. På återseende då!

Erik Johansson