1 - 2

Det gick inte som vi hade hoppats i lördagens seriefinal. Trots ett massivt spelövertag, såväl spel- som chansmässigt, var det bortalaget som fick med sig hela poängskörden hem.

Spelet var lysande i första halvlek. Tyvärr är det tidiga baklängesmålet efter tre minuter något som till stora delar sedan präglar händelseutvecklingen. Just sättet det tillkommer på (indirekt frispark efter hemåtspel) är något som skapar en stress och frustration hos oss som jag tror, åtminstone delvis, avspeglar sig på alla våra missade målmöjligheter som skulle komma efter det. Det hade givetvis varit monumentalt viktigt att få utdelning själva så snabbt som möjligt, i synnerhet innan vilan. Men när så inte sker växer Stöde och får den nödvändiga energin för att kunna klara att stå emot oss.

Det fanns egentligen inte mycket att klaga på i halvtid. Det är den berömda pricken över i:et som saknas. Vi påminner mest bara varandra om tålamod och fokus på det vi kan påverka.

Det som aldrig är bra efter att ha gjort en halvlek likt den första är att man får tid att tänka, älta och begrunda i pausen. Mentala barriärer byggs upp och saker ter sig plötsligt lite svårare än de behöver vara. Nu är jag ingen tankeläsare. Men känslan är att vi tappar lite kollektiv tro och beslutsamhet. Ledande spelare tar ansvar och försöker verkligen och förvisso fortsätter vi att dominera spelet. Vi hjälper dock inte varandra lika bra i att erbjuda alternativ eller ge understöd och vi fyller inte på i boxen som vi ska alltid. Med det sagt så måste man naturligtvis respektera att även motståndarna höjt sitt spel och pratat ihop sig, vilket såklart också bidrar till att antalet rena målchanser är betydligt färre i andra. Stöde utökar i 66:e minuten till 2-0 på sin andra målchans i matchen(!!). Då får vi plötsligt, symtomatiskt nog, utdelning och reducerar tämligen omedelbart genom Isak Sedin. Men någon förlösande kvittering kommer aldrig trots ett par fina lägen och vi tvingas acceptera att förlusten är ett faktum.

Sammanfattningsvis är det trots allt många som ser pigga ut. Reid Strein gör ett grymt jobb i duellerna med vasse skyttekungen Oscar Nordlund,  Isak Sedin är överallt och Jens Sjöström visar vägen med kvalité, inställning och attityd. Men framförallt tar vi med oss revanschlusten till nästa match för den här sura känslan vill man inte uppleva igen!

Nästa match är alltså lördagen den 22:a borta mot Skellefteå. Återkommer då.

Erik Johansson